söndag 3 maj 2009

Kompissnack

Har varit maniskt sysselsatt med att röja ut grejer från källaren, packa in i bilen, slänga på återvinningen, köra till torpet osv osv. Nu är jag så trött.

Eftermiddagen tillbringade jag hos en kompis som också har gått igenom en skilsmässa och som jag har stort förtroende för. Det är så välgörande att bara prata med henne och att kunna känna att man kan vara helt ärlig.

Sorgligt att inte kunna säga att min man är min bästa vän. Att min man är en som jag inte kan prata med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar